Bygdeskola.se
Synen på landsbygden måste förändras.
Norrtälje saknar en genuin, uthållig och förtroendeingivande politik för landsbygden inom den egna kommunen, i synnerhet för bygdeskolorna vilka är väsentliga motorer i landsbygden.
Bygdeskolorna har fått finnas kvar på nåder men inte mer än så. Förvaltningen har länge varit tydlig anhängare till centralisering, inga insatser sker i den lilla skolan och politikerna pratar i och för sig väl om mindre skolor men har inte agerat för att åstadkomma långsiktig bärkraft på landsbygden.
Ett förslag till Landsbygdsprogram har tagits fram i nära samarbete med utvecklingsgrupper på landsbygden. Programmet som bland annat innehöll offensiva förslag angående bygdeskolorna stoppades 2008 i avvaktan på översiktsplanen.
ÖP 2040, ett förslag till översiktsplan ligger nu för beslut och där blandar man ihop begreppen ”likvärdighet” med ”likriktning” och målar istället upp en fiktiv målkonflikt mellan bygdeskolor och likvärdig utbildning. I ÖP 2040 antas Norrtälje tätort vara eller kunna bli en motor för hela kommunen, vilket rimligen är ett tankefel. Givetvis är centralorten viktig för kommunen men med stora avstånd till övriga tätorter och den omfattande landsbygden drivs utvecklingen knappast från en centralpunkt.
Mer än halva Norrtäljes befolkning bor idag utanför tätorterna och kommunens stora attraktiviteter för besöksnäring och potentiellt nya invånare är utan tvivel skärgården och landsbygden, snarare än staden.
Det är hög tid att se på landsbygden som en viktig resurs och dra nytta av den enorma tillgång som en levande landsbygd, helt när Stockholm innebär. Aktiviter och beslut som bejakar denna potentialen i kommunen är heller inte varken svårt eller dyr.
Frågan som borde ställas.
Hur organiserar vi skolan på bästa sätt för att nå högsta kvalitet, effektivitet och förtroende, i hela kommunen inkluderande dagens bygdeskolor?
Ett givet svar på frågan.
Genom att profilera de små skolorna och kombinera utbildningen med de resursstarkare tätortskolorna kan kommunen lyckas med den gyllene balansgången att bygga en skola som passar alla elever och kan locka stora grupper att flytta till Norrtäljes landsbygd eller till tätorterna.
Konsekvensen.
Ett seriöst genomförande ger en ny bild av skolan i Norrtälje: Valfrihet är naturligt, oavsett val mellan bygdeskolan eller större skolor i tätorten. Kommunen underlättar valet av den lilla skolan då förvaltningen har högt förtroende för byskolans möjligheter. Politikens förtroende hos föräldrar och övriga invånare växer gradvis vartefter kommunen i handling visar på en seriös långsiktighet vilket också lockar barnfamiljer och entreprenörer att ta steget att flytta till Norrtäljes landsbygd.
Norrtälje tätort utvecklas av egen kraft men får extra draghjälp av den positiva attityden som följer av ett intressant och modernt arbete inom skolan. Rekryteringen av skolpersonal underlättas av det positiva projektet och dessutom ger bilden av moderna och levande bygdeskolor den bästa marknadsföring Norrtälje kan få. Politikerna konstaterar att det kostar lite mer att driva skolor i Norrtälje eftersom det alltid är lite dyrare i landsbygdsregioner även om skolan drivs centraliserat, varför valet att satsa på småskolorna därmed var enkelt.
Ovanstående är kanske det mest självklara projekt som en växande landsbygdskommun i Stockholms närhet kan genomföra.
ARBETSGRUPP UR MEDBORGARGRUPPEN
KONTAKT: bo.gidlof@gmail.com